milstolpe

när vi åkte i bilen hem till sundsvall igen efter att ha varit där uppe i landet långtborta jättelänge så försökte jag förgäves påkalla min mammas uppmärksamhet för att visa henne att jag fått nåt konstigt i munnen som inte gick att få bort. trög som hon ofta är så fick jag ingen annan respons är glada leenden och tillrop (även om det också är trevligt), så efter ett tag tog jag saken i egna händer, eller snarare mammas fingrar i min mun och gnagde lite lagom. det fick fart på morsan må jag säga! plötsligt skulle hon gräva hej vilt i munnen på mig, inte riktigt vad jag planerat, för tydligen så hade jag fått tänder, nåt man visst ska få och som uppenbarligen är en viktig milstolpe för alla föräldrar..åh förlåt, jag menar barn. efter kanske en vecka till hade antalet tänder i min mun fördubblats, det är väl en hyfsat bra avkastning, eller?