m&p

här är min mamma och min pappa. de är mina klippor här i livet, jag menar, vad vore jag utan dem?

presenter

jag har fått massor med presenter, som till exempel de här kläderna som jag har fått från min farmor och farfar, ja tillåme filten som jag ligger på har jag fått av dem.

min mamma

mamma är bäst i världen, hon ger mig mat, hon ska va hemma med mig varje dag, hon har världens tålamod med mig när jag alltid vill ha mat och är lite gnällig och framförallt, hon är söt. alla säger att jag är så lik min mamma, lyllos mig, eller hur!?

mamma säger att hon är helt kär i mig och det är ju tur, för jag tror att jag är kär i henne också.

nya människor #1,5

medan farmor och farfar var här och hälsade på kom även pappas morbror och även farmors bror (?? snacka om förvirrande..). nåja, hur som helst, här är jag med rune.

givakt!

jag är superbra på att ligga jättestilla, se här bara!

nya människor #1

de första som kom för att se på mig var farmor och farfar, de kom när jag var en vecka gammal. så här såg det ut

ja..jag sover, men vaddå, livet som bäbis är tufft, ok?

premiär

jag har fått en finfin vagn som jag kan bli skjutsad i. värsta lyx att rulla runt och bara ligga nerbäddad och må gott. här är premiärturen.

hos doktorn

idag skulle vi på återbesök på sjukhuset eftersom vi gick hem så pass tidigt efter förlossningen. jag skulle vägas och så skulle en doktor kolla på mig också och göra diverse undersökningar. jag fick godkänt på alla punkter, men den dära doktorn verkade ha gått vilse nånstans på sjukhuset för det tog en halv evighet innan han kom in till oss. jag blev duktigt less på att vänta må jag säga, men pappa gjorde en liten film med mig under tiden.

att bada

idag har jag fått prova nåt nytt, jag har fått bada. eller ja, nytt och nytt, det var ju lite likt min tid inne i mamma, men sen jag kom ut ur henne har det som varit mera torrt runt omkring mig. jag gillade det hela sådär..

hipp hurra!

idag fyller min pappa år, 30 stycken tillåme. men eftersom jag bara funnits i världen i tre dagar så kom hans stora dag lite i skymundan, för att jag vill ju va i centrum. fast han har fått några presenter och köpt tårta, men förlåt pappa, i'll make it up to you nån dag! men pappa hade ju önskat sig en bäbis lagom till 30-årsdagen, tycker mamma ändå gjorde det rätt bra, hon satte ett litet presentsnöre på mig också men det verkar inte ha fastnat på nåt kort dessvärre. ni får tro på mitt ord när jag säger att jag var söt.

på sjukhuset

vi bodde på sjukhuset till måndag, dvs två nätter, i ett rum för oss själva. fram till lunch första dagen var det en annan mamma med sin bebis bredvid oss men hon åkte hem och då fick pappa bo med oss där. fast dom sa att han fick vara beredd på att bli utslängd om dom behövde rummet. det behövde dom inte.
det var rätt trevligt där på sjukhuset, isabelleg sov i en plastbalja och fick mat när hon sa till och sov annars. när vi bestämt att vi skulle åka hem på måndagen blev det en låååång väntan på alla möjliga folk innan vi äntligen fick åka..alla bara glömde bort oss, men nån gång runt 14.30-tiden fick isabelle se sitt första hem.

pappa

här är min pappa iförd operationsutstyrsel, visst är han söt? och där bredvid sitter han och myser med mig i famnen, det var härligt, mera sånt!

sen fick jag en egen säng som går på hjul, det är jättehäftigt! den är helt genomskinlig också så att jag kan ha kolla på världen utanför, inte för att jag ser särskilt mycket, men ändå.. vi blev förflyttade till bb-avdelningen där vi skulle få ligga och ta igen oss. jag sov mest och åt emellanåt. jag satsade på att vara ganska snäll där i början så att mamma och pappa inte skulle få panik och vilja lämna tillbaka mig eller så. fast sen när jag hade sovit ett tag och ville vara vaken så hade mamma och pappa somnat, de sa nåt om "natt" men vad sjutton är det? där jag bodde var det mörkt konstant och jag sov ju så gott när det rörde sig, jag förstår ju nu att det var när mamma gick och nåt säger mig att hon inte sov då..hm. måste alltså lära mig att natt är natt och inte dag..det är svårt att vara ny här i världen.

första koll

jag var inte så snabb på det där med att komma ut till den här världen, det tog sin lilla tid så till slut bestämde doktorn att de skulle tvinga ut mig med våld. ja, våldet utövades mot mamma och inte mot mig, för dom skar i hennes mage (förlåt mamma!). väl ute så stack de nålar i benen på mig som ni redan sett, sen skulle doktorn titta på mig och se att allt var bra, jag vet inte vad riktigt vad de skulle kolla men kanske räkna fingrar och tår? ja jag var inte särskilt intresserad, jag tyckte mest att det var kallt och ljust och stort i den här nya världen, jag skrek och skrek att jag ville tillbaka till mammas mysiga mage, men ja..näe, det gick ju förstås inte. under den här tiden så var pappa hos mig hela tiden och liksom övervakade, det kändes tryggt, min mamma hade jag inte ens fått hälsa på men till slut fick jag vara med henne. hon var väldigt söt, särskilt i den dära gröna hatten, tihi! efter att de plåstrat ihop mamma färdigt fick vi åka ner till förlossningen igen, där skulle jag vägas och mätas och jag vet inte allt. sen fick jag på mig riktiga kläder, de var varma och sköna efter att ha legat i nån sorts microvågsugn. barnmorskan som höll på med mig och gjorde allt det där var jag inte särskilt imponerad över, faktiskt så blev jag nästan lite rädd för henne, hon var så stressad och vimsig. nåja, vad kan man göra åt det liksom? hur som helst, jag skulle ju äta också. det hade jag ju aldrig behövt göra förut, det kom ju liksom mat till mig per automatik, skulle jag måste kirra käk själv nu? ja jag säger då det, tur att jag åtminstone slipper laga maten också, det fixar tydligen mamma fortfarande.

hej världen

idag är det födelsedag. äntligen. efter nio månader i magen och 52 timmar med värkar så kom det lilla flickebarnet till slut ut till oss. 3900 gram och 51 cm lång. mamma var sprickfärdig som en ballong innan färd till förlossningen.
och här är den allra första bilden på isabelle. inte konstigt man skriker när det är nån som sticker en nål i benet på en..